JULEN ÄR HÄR MED SINA KLAPPAR
 
Stensamlingarna ligger vid strandkanten i ett kallt spa
Havet masserar deras kroppar med ömsom lugnande och stormande händer.
 
 
Månaden doftar för jul, och långt i från havet ligger staden med kristna soldater som spelar in gatorna med musik och uppmaningar att hålla grytan kokande medan de ger av sin färg till förbipasserande och samtidigt sjunger hyllningar till julens gud
.
 
Någon stannar till och tar sig tid att ställa ner sina tunga kassar med röda och vita paket och ger grytan några skramlande slantar.
 

Palt komans snål ande står vid dignande matbord medan sjukhusen går i stabstjänst inför jätte kalaset.
 

På andra sidan gränsen fins de pågående krigen men dem känner ingen av här annat än genom tevens luktfria reportage.

© Björn Karlsson
 

Lutad fisk & julhare

Farmors bonniga händer stoppade vant korv och köket doftade före` jul

Hästarna ångade i kylan och mumsade havre i påse efter att de dragit snöplogen

Farfar kryddade julsnappsen i svagdriksflaska från Born bryggaren

Ingen talade om tomten
man nämde ingen vid namn man bara visste att han var gammal i gården
och om man såg honom så var man tyst och bara gick förbi och tänkte goda tankar

Skogen var tätare då än nu för man högg för hand och skotare fans bara i fantasin

Sjön var oreglerad och kraftbolagen såg ännu inte åt den lilla sjön
Dubbelbössan hängde fredad på häbbrets vägg och väntade på julharen
man sköt inte för att man kunde
man sköt för maten på bordet

Mor och far bytte vatten på lutfisken och hösten bodde i potatisen
snön var vit som en oskuld och julklapparna var helgade åt dem som kallades för barn

© Björn Karlsson

Som det låter


I mellanstadiet sa läraren, du kommer aldrig att kunna skriva, i högstadiet sa svenska läraren du kan inte grammatiken.
En dag hade posten bombat stan med reklamen: SKRIV SOM DET LÅTER och jag tog dom orden och gick ut i världen.

Erfarenheterna har många ansikten-
Tårarna blev bläck och livet de skrivna arken
Akterspegeln glänser  av poesi.

  © Björn Karlsson

Sista raderna i boken


Min vän försvinner sakta bort, den gamla tiden är förbi och ingen ny fins i sikte.
Jag sitter vid en sjuk säng` och håller en orolig tanke om vad som komma ska.

Vi har ett liv tillsammans och kommer så att ha även när den här boken stänger sina pärmar.

Jag håller din hand i min och för ett ögonblick ser du på mig, men bara för en stund, sedan flyter du i väg ut i ditt allt och ingenting.

Vi han säga det vi ville till varandra innan du packade din väska för färd mot nya mål.
Jag kommer efter men det dröjer än, mitt tåg har inte anlänt än till stationen där jag bor, men vi syns igen någon annan stans och ha gärna maten klar när jag kommer.
Men vi hörs av innan genom drömmarnas telefon.

© Björn Karlsson

Solhjärtan


Värmen och modet
att undvika krig.

Andetagen`
medvetenhetens närvaro-
inifrån och ut.

   © Björn Karlsson 

Stockholm

Tunelbane trötta ögon rullar runt bland reklamöar som ropar, kom och ta mig jag är din. Semester minnena sjunker djupare ner i säcken och verkligheterna tar över mer och mer.

Dom flesta pratar, men inte med grannen, de svarta djupen sväljer suckarna och ingen bryr sig om tiggarna som skramlar med sina pappers muggar.

Stockholm är närvarande men tanken är i New York där äpplet är stort och smaka...r drömmar om att vara någon annan stans där gräset är grönare.

Stannar upp och väljer bort att kliva i. Väljer att fokusera på solen här i maskens mage och genast spricker berget upp i hjärtat och får vingar, jag får flera leenden från vackra kvinnor som möter min blick.

Kliver av på söder och Hornsgatan är riktigt vacker.

                  © Björn Karlsson

Söders höjder

Med söders höjder i ögonen och Hornsgatans morgon brus i ryggen vaknar staden i mig. Befälhavaren från Ångermanälven har flyttat ut på fjärden och bytt ut timmer flottarnas ande mot sop pråm.

Beppe viskar i mitt öra medan NK skylten snurrar över stan, han mumsar på gröna äpplen och pratar om humlor mellan tuggorna.

Står där och bara är morgonen och känner mig skön och tänker att det är inte bara... Gotland som är en paradis ö. Kontrasterna har sin tjusning.

Skönheten ligger i betraktarens ögon och jag bestämde mig för att göra livet till en närvaro för länge sedan, och visst glömmer jag bort mig i bland.

Fokus på solen och även när den är i regnmoln lyser den. Vi pratar med varandra och i bland kommer det svar på mina tankar.

Två korpar kommer flygande från västerbron och vidare mot slussen jag fortsätter vidare in i dagen och får Bachman-Turner overdrive i öronen.

Good news magazine inspirerar.
Det fins änglar, men dom ser inte alltid ut som man tror.
 
                   © Björn Karlsson
 

Nattens ögon

Drömmaren finner ord-

i fredat mörker kan sinnet växa till på grundad rot 

Natten är min vän

Här i natten finner drömmaren sina svar från ljuset i dagen-

 Natten är min vän

Tystnaden är frön som växer i naturvigd jord solen ger grönskans färger medan nattens ljus ger energi åt anden som är fri när kroppen sover

Natten är min vän

I den väldiges bok finner jag min framtid och skriver ord med erfarenhetens bläck 

Natten är min vän

Tidsaxel resor med sinne i balans

Kompass riktnigen är en fyr för mina gåvor

Natten är min vän

Ljus och mörker i balans ger krafter att växa som människa

Natten är min vän

© Björn Karlsson

Hjärtats krafter

Med ett leende och övning kommer man långt, med en bra plan övning och fokus kommer man längre, med ett leende och fler bra planer fokuserar man lättare på sina övningar och då kan nästan vilken dröm som helst manifesteras.

Min lånestund av just den här kroppen är en ögonblinkning i helhetens historia, så varför skjuta upp drömmarna till en annan dag.
Det är inte storleken på stegen som är dom viktiga, det är att jag tar stegen med fokus och gör det varje vaken minut av lånetiden.
När jag går framåt, möter jag alltid det jag behöver. Bär på ett gediget facit nära hjärtat.

© Björn Karlsson

Sådanna skor

Kaffet smakar sol och morgon disig blandskog, lärkspel och höga svalor.
Mellan fölet på närmaste gärdet har lärt sig att mammas tagel kan man inte äta, och det kan fastna mellan tänderna-

Jag har ett fantastiskt rikt liv, mest stolt är jag för de eget insådda skorna, dom är en del av en gången väg, visst har jag stannat upp någon stund och sneglat på andras skor och hur dom tog sina steg, och i bland provat skor som liknar deras, med blandade erfarenheter.

Mina  egna  skor  är skönast att gå livsvägen i. Men utan hjälp och stöd av livskamrater

skulle stegen aldrig tagits,

Det hela började att jag kröp och tittade på dom vuxna omkring mig, lärde mig genom att härma och tillslut kunde jag göra själv, och på den vägen är det.

© Björn Karlsson

Vrida kompassen

Självvalt liv utifrån dom egna förutsättningarna en enkel universell lag som står att läsa i anden. Texten till andeboken skriver jag när jag lever och gör med kroppen 

Livskontraktet eller nått typ'.

Läser texten gör jag i drömmens dimensioner.
Spelar med dom kort som kom i given. Stannar upp då och då och känner in kompassen i magen.

© Björn Karlsson

Tysthetens vidder

Björk- anden' ställer ut sina sprakande färger och visar galleristen, sina akvarellerande tecken i löven.
Naturens enkla språk, vägval och evigheter-
Tungt sovande knoppar vilar sig starka och visa under barkens skydd, djupt inneslutna i den väldiges drömmar.

Björkar och syskon löv, risbuskar och sly står förenade till enhet, skjuter fulländade ut sina medvetenheten, skjuter ut sina sprakande prakter i tystnad-

Tystnaden är i mig.

© Björn Karlsson

Norrlandet

Norrskensaurors famntag kring anden tar med friheten ut på resan ut ur kroppen och in i världars världar,

utan gräns går färden.

Polarljusen skapar sagans krafter, sagor som viskats med vinden i tusen och en natts energi.

Sagor som fångats upp av grenverkens öron och fått växa på rot.

Sagor som rotar sig i  jordens näring och stabila kraft, sagor som formas till egen berättare krafter och berikas med åldrandets hy.

Berättare konstens poesi-

© Björn Karlsson