Några frön som fått växa

 

 

Helande Poesi

 

 

Jorden kallar på upmärksamhet med stora rop det här är vad hon säger mig

 

Hör mina drömmare hör mina smygare

hör med edera känslor

jag talar till er i edera drömmar

jag talar till er i dagens ting

 

Drömmare och smygare skall väckas

de sovande ögonen skall åter se

 

Det är tid för var och en att ta eget ansvar för handlingar och val som de gäster vi människor är på den enda planeten

 

© Björn Karlsson

 

 



 

Helande Poesi

 

Alla växter och alla djur är kärlek på planeten

Skövlar människan dem, skövlar människan kärleken till sig själv

 

Kärlekens ande är i dag så skadad att den flyger inte längre med lätta vingar

Den svävar nu på hoppets vindar

 

Det är bara jag själv som kan hela min egen kärlek till just mig själv och genom mina kärleksfulla handlingar skapa friska vingar som bär kärleken globalt

 

Min tid här på jorden är endast en ögonblinkning i hennes väldiga historia

men den tid jag fått är nu

 

Hon föder mig med sin kropp och ger möjligheter till erfarenheter

 

Jag är endast en droppen i mänsklighetens hav men många droppar av kärlek ger kraften att förändra just denna stund

 

© Björn Karlsson

 

 

Helande Poesi

 

Ett bankvalv jag i kosmos har en bankbok jag på jorden förvaltar

 

Räntan den är livet och procent jag får på de insättningar och uttag jag gör

 

Räntan jag själv bestämmer hur hög eller låg den ska bli den räknas i mina handlingar det jag tar och det jag ger

 

För nästa stund det räknas min närmsta tid och morgon dag

 

Räntan den är den samma för fattig som för rik

 

Naturens enkla lag

 

© Björn Karlsson

 

Förhösten

Tar ner sensommaren från tvättsträcket och viker i hop den med omsorg frön ska sättas i jorden

Sju örnar kretsar i tystnaden prärien ligger i bränt guld

Några svalor och en kanin fyller vyn med minnen
Havsbruden krusar sin klänning och solen är sval i dyningarna

Känner dofterna komma från den vita vilan 
hon syns inte men käns i kvällningen

Vedboden är rund och mätt
äppelträden får röda ögon och din klänning är så tun att jag kan se kärnhuset
 släpljuset i dina ögon värmer natten.

© Björn Karlsson



Det gör ont att se dig dö.
Eller säg din mening innan det är försent

Cancer satanisten sitter på hennes rygg och skrattar rått åt oss andra som står runt omkring och bara kan se på, kriget.

Små djävlarna kryper längre och längre ner i hans lungor och spelar kol på hans bekostnad.

Döden har lika många ansikten som livets möjliga stunder-

Inget avstånd är för långt för kärleken till mina nu`

Jag sörjer hellere än hatar för sorgen kan jag dela, men hatet gör ensamheten just ensam och trist.

Vi ses igen mor och far, i alla fall vill jag det och tanken kan flytta på hela galaxer,
jag har gjort det förr och den enkelheten fungerar, bara tanken är lätt i sitt fundament.


Det enkla i livet har alltid varit enkelt


© Björn Karlsson



 




 

Lutad fisk & julhare

Farmors bonniga händer stoppade vant korv och köket doftade före` jul

Hästarna ångade i kylan och mumsade havre i påse efter att de dragit snöplogen

Farfar kryddade julsnappsen i svagdriksflaska från Born bryggaren

Ingen talade om tomten
man nämde ingen vid namn man bara visste att han var gammal i gården
och om man såg honom så var man tyst och bara gick förbi och tänkte goda tankar

Skogen var tätare då än nu för man högg för hand och skotare fans bara i fantasin

Sjön var oreglerad och kraftbolagen såg ännu inte åt den lilla sjön
Dubbelbössan hängde fredad på häbbrets vägg och väntade på julharen
man sköt inte för att man kunde
man sköt för maten på bordet

Mor och far bytte vatten på lutfisken och hösten bodde i potatisen
snön var vit som en oskuld och julklapparna var helgade åt dem som kallades för barn

© Björn Karlsson












Som det låter


I mellanstadiet sa läraren, du kommer aldrig att kunna skriva, i högstadiet sa svenska läraren du kan inte grammatiken.
En dag hade posten bombat stan med reklamen: SKRIV SOM DET LÅTER och jag tog dom orden och gick ut i världen.

Erfarenheterna har många ansikten-
Tårarna blev bläck och livet de skrivna arken
Akterspegeln glänser  av poesi.


 

  © Björn Karlsson



Sista raderna i boken


Min vän försvinner sakta bort, den gamla tiden är förbi och ingen ny fins i sikte.
Jag sitter vid en sjuk säng` och håller en orolig tanke om vad som komma ska.

Vi har ett liv tillsammans och kommer så att ha även när den här boken stänger sina pärmar.

Jag håller din hand i min och för ett ögonblick ser du på mig, men bara för en stund, sedan flyter du i väg ut i ditt allt och ingenting.

Vi han säga det vi ville till varandra innan du packade din väska för färd mot nya mål.
Jag kommer efter men det dröjer än, mitt tåg har inte anlänt än till stationen där jag bor, men vi syns igen någon annan stans och ha gärna maten klar när jag kommer.
Men vi hörs av innan genom drömmarnas telefon.

© Björn Karlsson

 

Solhjärtan


Värmen och modet
att undvika krig.

Andetagen`
medvetenhetens närvaro-
inifrån och ut.

   © Björn Karlsson 





Stockholm

Tunelbane trötta ögon rullar runt bland reklamöar som ropar, kom och ta mig jag är din. Semester minnena sjunker djupare ner i säcken och verkligheterna tar över mer och mer.

Dom flesta pratar, men inte med grannen, de svarta djupen sväljer suckarna och ingen bryr sig om tiggarna som skramlar med sina pappers muggar.

Stockholm är närvarande men tanken är i New York där äpplet är stort och smaka...r drömmar om att vara någon annan stans där gräset är grönare.

Stannar upp och väljer bort att kliva i. Väljer att fokusera på solen här i maskens mage och genast spricker berget upp i hjärtat och får vingar, jag får flera leenden från vackra kvinnor som möter min blick.

Kliver av på söder och Hornsgatan är riktigt vacker.


                  © Björn Karlsson

Söders höjder


Med söders höjder i ögonen och Hornsgatans morgon brus i ryggen vaknar staden i mig. Befälhavaren från Ångermanälven har flyttat ut på fjärden och bytt ut timmer flottarnas ande mot sop pråm.

Beppe viskar i mitt öra medan NK skylten snurrar över stan, han mumsar på gröna äpplen och pratar om humlor mellan tuggorna.

Står där och bara är morgonen och känner mig skön och tänker att det är inte bara... Gotland som är en paradis ö. Kontrasterna har sin tjusning.

Skönheten ligger i betraktarens ögon och jag bestämde mig för att göra livet till en närvaro för länge sedan, och visst glömmer jag bort mig i bland.

Fokus på solen och även när den är i regnmoln lyser den. Vi pratar med varandra och i bland kommer det svar på mina tankar.

Två korpar kommer flygande från västerbron och vidare mot slussen jag fortsätter vidare in i dagen och får Bachman-Turner overdrive i öronen.

Good news magazine inspirerar.
Det fins änglar, men dom ser inte alltid ut som man tror.
 
                   © Björn Karlsson
 

Nattens ögon

 


Drömmaren finner ord-

i fredat mörker kan sinnet växa till på grundad rot 

 

Natten är min vän

 

Här i natten finner drömmaren sina svar från ljuset i dagen-

 

 Natten är min vän

 

Tystnaden är frön som växer i naturvigd jord solen ger grönskans färger medan nattens ljus ger energi åt anden som är fri när kroppen sover

 

Natten är min vän

 

I den väldiges bok finner jag min framtid och skriver ord med erfarenhetens bläck 

 

Natten är min vän

 

Tidsaxel resor med sinne i balans

Kompass riktnigen är en fyr för mina gåvor

 

Natten är min vän

 

Ljus och mörker i balans ger krafter att växa som människa

 

Natten är min vän

 

© Björn Karlsson

 

 

 

Hjärtats krafter

 

 

 

Med ett leende och övning kommer man långt, med en bra plan övning och fokus kommer man längre, med ett leende och fler bra planer fokuserar man lättare på sina övningar och då kan nästan vilken dröm som helst manifesteras.

Min lånestund av just den här kroppen är en ögonblinkning i helhetens historia, så varför skjuta upp drömmarna till en annan dag.
Det är inte storleken på stegen som är dom viktiga, det är att jag tar stegen med fokus och gör det varje vaken minut av lånetiden.
När jag går framåt, möter jag alltid det jag behöver. Bär på ett gediget facit nära hjärtat.

 

© Björn Karlsson

 

 

 

Sådanna skor

 

 

 

Kaffet smakar sol och morgon disig blandskog, lärkspel och höga svalor.
Mellan fölet på närmaste gärdet har lärt sig att mammas tagel kan man inte äta, och det kan fastna mellan tänderna-


Jag har ett fantastiskt rikt liv, mest stolt är jag för de eget insådda skorna, dom är en del av en gången väg, visst har jag stannat upp någon stund och sneglat på andras skor och hur dom tog sina steg, och i bland provat skor som liknar deras, med blandade erfarenheter.


Mina  egna  skor  är skönast att gå livsvägen i. Men utan hjälp och stöd av livskamrater

skulle stegen aldrig tagits,

 

Det hela började att jag kröp och tittade på dom vuxna omkring mig, lärde mig genom att härma och tillslut kunde jag göra själv, och på den vägen är det.

 

© Björn Karlsson

 

 

 

 

 

Vrida kompassen

 

 

Självvalt liv utifrån dom egna förutsättningarna en enkel universell lag som står att läsa i anden. Texten till andeboken skriver jag när jag lever och gör med kroppen 

 

Livskontraktet eller nått typ'.

Läser texten gör jag i drömmens dimensioner.
Spelar med dom kort som kom i given. Stannar upp då och då och känner in kompassen i magen.

 

© Björn Karlsson

 

 

 

 

 

 

Tysthetens vidder

 

 

Björk- anden' ställer ut sina sprakande färger och visar galleristen, sina akvarellerande tecken i löven.
Naturens enkla språk, vägval och evigheter-
Tungt sovande knoppar vilar sig starka och visa under barkens skydd, djupt inneslutna i den väldiges drömmar.

Björkar och syskon löv, risbuskar och sly står förenade till enhet, skjuter fulländade ut sina medvetenheten, skjuter ut sina sprakande prakter i tystnad-

 

Tystnaden är i mig.

 

© Björn Karlsson

 

 

 

 

 

 

 

Norrlandet

 

 

Norrskensaurors famntag kring anden tar med friheten ut på resan ut ur kroppen och in i världars världar,

utan gräns går färden.


Polarljusen skapar sagans krafter, sagor som viskats med vinden i tusen och en natts energi.

Sagor som fångats upp av grenverkens öron och fått växa på rot.

 

Sagor som rotar sig i  jordens näring och stabila kraft, sagor som formas till egen berättare krafter och berikas med åldrandets hy.

 

 

Berättare konstens poesi-

 

© Björn Karlsson

 

 

 

 










 

Sagans kraft

 

Döden en broder som påminner om livets lånetid i denna kropp av naturens kraft-

 

Bekräftelsen på att jag är här och upplevt tilsammans med jorden-

Hon som föder mig med sin kropp.

 

Den här platsen av mångfald.

 

Planeten som lyser i blått och grönt och dansar i cirkelns gång i galaxen.

 

© Björn Karlsson

 

 

 

 

 

Korpens ande

 

 

Arbets blusen doftar häst skog och kåda,

hans ansikte är soligt och väderbitet fårat, ögonen lugnet självt.

Händerna stora som ladugårsd portar och fingrarna krokigt knotiga som en gotlänsk strand tall

om man är riktigt tyst kan man höra fingrarna berätta om tider från förr.

 

Han är lika gammal som bergen och sjöarna tillsammans.

har alltid tid att lyssna på en ung själ med nyfikna ögon.

Vi har samtal utan ord, subtila ögon rörelser och tankar lika klara som tjärnens vatten flödar fritt genom våra hjärtan.

 

Han sa-

Var alltid dig själv och följ kompassen i magen och låt bond furnuftet råda. 

 

Han blev med åren en god mentor och vänn

omgivningen kallade honom, han som kliver som en älg i skogen.

 

© Björn Karlsson

 

Lilla huset på prärien

 

 

Hög sommar himlens maneter släpar sina tentakler över jorden, livs anden är stark och grödorna växer.

 

Höst veden torkar i fylld bod och lammen börjar bli stora. Ung korparna kommer i skov över prärien och skränar in landskapet, kungsörnarna äger himlen men mobbas av kråkfåglarna.

 

Dagen går fort förbi med många ögonblick av poesi som badar i bläck.
Somnar till och drömmer några timmar och vaknar till av nattliga skall. Räven är nattens vän hon släpar grannens höna över åkern med mål mot grytet och har stannat till en stund vid stenröset, det är hon som kallar på sina ungar.

 

fullmånen är mitt vittne i nattens scoop. En ny trumma föds i tanken.

 

© Björn Karlsson